Posts filed under 'Undergraduate'
“Don’t worry, it’s a slam dunk!” (Tenet cited in Woodward 2004, p.249).
If former Director of Central Intelligence George Tenet had known that those six words he was about to utter that December morning would become a symbol for the greatest intelligence failure since Pearl Harbor, he might have chosen his words more carefully.
Many have asked what Tenet could and should have known. Just as many have asked whether or not he was influenced in his assessment by various groups of policymakers to the extent that he was forced to provide an answer he knew to be false. Fewer have asked what the limits of intelligence analysis are, and even fewer have asked what can be known and where the boundaries of knowledge are drawn in the field of intelligence.
The intelligence failures of 9/11, Iraq, London, Bali, Madrid and Istanbul have enforced the notion of intelligence as broken, defective and in urgent need of being fixed. Among scholars, this debate has given rise to a surge of activity and discussion and has led to the notion held by many that the field is conceptually weak and in need of theorizing.
How are policies that guide the intelligence services formed and guided? On what assumptions are they based? What is the intellectual and ideological divide? Theory guides us to find these answers, and the study of intelligence must be carried on under this veil to be explicit. Discussions about intelligence theory and the development of conceptual and theoretical thinking about intelligence are here to stay. These discussions are vibrant and sometimes difficult, as new thoughts and provocative ideas challenge how things are and should be done. Even if the contribution of theoretical thinking to the field of intelligence is questioned, it will by all means revolutionize and open up the academic field of intelligence analysis. Theory has become the new “in” in intelligence.
Continue reading my essay here: Intelligence theories – a literary overview
June 17th, 2009
Den 25 juli 2006 inträffade en händelse på Forsmark 1 som skulle kunna ha lett till en katastrof av samma mått som Harrisburg 1979. Till skillnad från Harrisburg lyckades en olycka avvärjas på Forsmark 1 denna gång och driften återupptogs utan några katastrofala efterföljder. Denna händelse är mycket aktuell då vi idag lever i en värld som präglas av de effekter på miljön som vår moderna tid skapar och kärnkraftverk som energikällor är starkt ifrågasatta. Charles Perrow har forskat kring risk och de orsaker som gör att olyckor inträffar. Denna forskning har lett fram till en teori som Perrow kallar Normal Accident Theory. Perrows teori går i korthet ut på att definiera vilka system som, utifrån begreppen koppling och komplexitet, kan benämnas högrisksystem. Högrisksystem är enligt Perrow, de system som är uppbyggda med täta kopplingar samt är komplexa till sin karaktär. På grund av dessa systems karaktär menar Perrow att oförutsedda olyckor oundvikligen kommer att inträffa, och att det inte är en fråga om, utan när dessa kommer att ske.
Vi vill med vår studie pröva huruvida Charles Perrows teori fortfarande kan förklara risker och uppkomsten till kriser tjugo år efter att den först formulerades. I vår studie har vi således valt att testa Perrows teori på den incident som inträffade på kärnkraftverket Forsmark 1 den 25 juli 2006. Vi ställer oss frågan: Styrker händelsen vid Forsmark 1 Charles Perrows Normal accident theory? Detta leder oss vidare in i en diskussion kring huruvida högrisksystem, enligt Perrows definition, verkligen existerar.
Vår studie kring händelsen på Forsmark 1 har visat att den tekniska förklaringsmodellen som Perrow står för inte ensam kan förklara händelsen på Forsmark 1. Vi gör dock inte gällande att teorin inte alls är gångbar, utan konstaterar endast att Charles Perrows Normal Accident Theory inte stärks av vår analys av händelsen på Forsmark 1. För att förstå dess fulla dynamik menar vi att det förmodligen krävs en komplettering med andra teorier.
Ladda ner uppsatsen:
Normal olycka på Forsmark 1? En reflektion över Charles Perrows teori om normala olyckor
January 29th, 2007
Natten mellan den 19 och 20 mars 2003 inledde koalitionstrupper Operation Iraqi Freedom. Detta var slutet på det som kom att gå till historien som Irakkrisen.
30 år tidigare formulerade Graham Allison en teori, i form av tre modeller, för att förklara utrikespolitiskt agerande utifrån Kubakrisen. Vi har prövat huruvida Allisons teori fortfarande kan förklara utrikespolitiskt agerande genom att pröva den på Irakkrisen. Detta har operationaliserats genom en systematisk genomgång av tillgängligt material som behandlar uppsatsämnet.
Efter att ha betraktat Irakkrisen utifrån Allisons tre olika modeller kan vi konstatera att teorin fortfarande är bärkraftig. Dock behövs viss komplettering till den 30 år gamla teorin – i form av en inrikespolitisk analys, bredare organisationsanalys samt en djupare value- och beliefsystem-analys – för att kunna åstadkomma en fylligare undersökning som förenar Allisons modeller med dagens verklighet.
Nyckelord: Allison, USA, Irakkrisen, Beslutsfattande, Teoriprövande.
Uppsatsen skriven av:
Sebastian Bay och Björn McClintock
Ladda ner hela uppsatsen här
February 1st, 2006